Huvudmeny:
Psykiatriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Piteå: Många parkinsonpatienter drabbas av psykiatriska symtom som en följd av sjukdomen. Äldre personer har en förhöjd demensrisk.
Det är inte ovanligt att kvarstående problem med fördjupade symtom uppstår, säger Peter Berglund, specialistläkare inom psykiatri vid neurologiska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
EPDA-
Deltagare på symposiet vittnade om behovet av regelbundna dagliga viloperioder för att minska tröttheten.
Depression
Var annan kvinna och var fjärde man får minst en behandlingskrävande depression under sin livstid.
Bristen på signalsubstanser i synapsen (nervkontakten) och förlust av nervceller till följd av Parkinson kan ge upphov till depressiva symtom. De viktigaste signalsubstanserna är serotonin, noradrenalin och dopamin. Antidepressiva läkemedel söker höja halten av signalsubstanser i synapsen.
Det är viktigt att behandla både depressionen och parkinsonsymtomen samtidigt. Ofta förekommer även kognitiv svikt. Vårdteamet måste se helheten hos patienten, säger Peter Berglund.
Han pekade på att parkinsonpatienter är känsliga för små dosändringar, och vikten av att hitta rätt balans mellan olika läkemedel.
Depression drabbar cirka 40 procent av neurologpatienter, oavsett diagnos. Vid Parkinson finns två tidpunkter med förhöjd risk, vid nyinsjunkandet och i ett måttligt avancerat skede. Det är inte ovanligt att sjukdomen debuterar med en depression. Det är svårt att skilja på depression och hjärntrötthet. En kraftig förstärkning av parkinsonsymtomen blir troligen följden av en obehandlad depression.
Hälften (50 %) av patienter med depression upplever även kroppsliga symtom, till exempel smärta i muskler, leder och invärtes smärta.
En enskild depression brukar spontanläka på ungefär sex månader. Återfallsrisken är stor. Ju fler depressioner desto större är återfallsrisken.
Peter Berglund anser att målet med behandling skall vara tillfrisknande, återvunna sociala funktioner och arbetsförmåga. På lång sikt skall behandlingen minska risken för återinsjuknande.
Behandlingen sker i första hand med antidepressiva läkemedel och psykoterapi, framförallt kognitiv terapi. Inläggning med eventuell intravenös behandling eller ECT (elektro-
Läkemedelsbehandling bör pågå i minst 6 – 9 månader, och behandlingen kan bli långvarig om man har haft Ångest
Parkinsonpatienter med depressioner upplever ofta stark ångest, rädsla eller obehag. Därför måste läkemedel som utlöser ångest undvikas. Vid stelhet och överrörlighet uppkommer ofta ångest. Det är därför viktigt att optimera behandlingen av rörelsesymtomen.
Asteno-
Bristande uthållighet, initiativlöshet, irritabilitet, stresskänslighet, koncentrations-
Psykos vid Parkinson
En psykos beror oftast på övermedicinering och uppkommer för det mesta vid långt framskriden sjukdom.
Vid avancerad Parkinsons sjukdom kan psykotiska symptom förekomma beroende på de degenerativa förändringarna utan inverkan av några mediciner. Synhallucinationer är vanligast. Behandlingen består i att minska dosen av dopaminerg behandling, sätta in ett antipsykotiskt läkemedel i låga doser och eventuellt en kolinesterashämmare.
Mental träning, hjärngymnastik och meningsfull sysselsättning är bra och även fysisk träning kan motverka hjärntrötthet. Dessutom bör intaget av tobak och alkohol minimeras.
Rörelsesymtom, ångest, frustration, depression och psykoser skall behandlas.
Det är viktigt är att se hela människan, påpekar Peter Berglund.
flera återkommande depressionsperioder.
Det är viktigt att följa ordinerad behandling. Det påverkar självklart resultatet säger Peter Berglund.
Det kan vara nödvändigt att höja dosen av läkemedel, byta preparat eller ge tilläggsbehandlingar.
Ångest
Parkinsonpatienter med depressioner upplever ofta stark ångest, rädsla eller obehag. Därför måste läkemedel som utlöser ångest undvikas. Vid stelhet och överrörlighet uppkommer ofta ångest. Det är därför viktigt att optimera behandlingen av rörelsesymtomen.
Asteno-
Bristande uthållighet, initiativlöshet, irritabilitet, stresskänslighet, koncentrations-
En psykos beror oftast på övermedicinering och uppkommer för det mesta vid långt framskriden sjukdom.
Vid avancerad Parkinsons sjukdom kan psykotiska symptom förekomma beroende på de degenerativa förändringarna utan inverkan av några mediciner. Synhallucinationer är vanligast. Behandlingen består i att minska dosen av dopaminerg behandling, sätta in ett antipsykotiskt läkemedel i låga doser och eventuellt en kolinesterashämmare.
Mental träning, hjärngymnastik och meningsfull sysselsättning är bra och även fysisk träning kan motverka hjärntrötthet. Dessutom bör intaget av tobak och alkohol minimeras.
Rörelsesymtom, ångest, frustration, depression och psykoser skall behandlas.
Det är viktigt är att se hela människan, påpekar Peter Berglund.
Parkinson och demens
Överläkare Niels Andreasen vid Karolinska institutet var tidigare verksam i Piteå, där han bland annat byggde upp en rehabiliteringsklinik för dementa. Idag arbetar han vid Geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Stockholm med åldrandet i fokus.
– Upp till två nya fall av Parkinsons sjukdom per 10 000 invånare upptäcks varje år. Den vanligaste debutåldern är 55-
Han visade också på att risken för demens är större ju äldre patienten är vid insjuknandet i Parkinson. För patienter som är yngre än 50 år är andelen dementa efter 10 år bara 15 %. För patienter som är 60 år eller äldre vid insjuknandet i Parkinson är andelen dementa 50 % eller mer. En ökning av demenssjukdomar vid såväl insjuknandet som vid stigande ålder är tydlig.
Parkinsons sjukdom har ett utdraget förlopp på över 20-
Typiska symtom på Parkinsons sjukdom är:
Rigiditet (muskelstelhet). Ökningen av muskeltonus kan vara jämn (blyrörsfenomen) eller variera hackigt (kugghjulsfenomen).
Vilotremor (skakningar) är av lågfrekvent och grovvågig (pillertrillertremor) karaktär och försvinner under aktivitet.
Hypokinesi (rörelsehämning) innebär oförmåga att initiera och genomföra aktiva rörelser och ett förlångsammat rörelsemönster. Det är det symtom som ger störst handikapp.
Bradykinesi (förlångsammat rörelsemönster) speciellt vid alternerade rörelser (till exempel vid tandborstning). Sparsam mimik och ett förändrat, långsammare mer entonigt tal tillhör symtombilden.
Posturala symtom. Gång med flekterad kroppshållning, korta hasande steg och nedsatta medrörelser i armarna leder till försämrad balans.
Riskfaktorer för att få demens är hög ålder, varaktighet och svårighetsgrad av Parkinson, orörlighet, stelhet, instabil kroppshållning och gång, depressioner samt hallucinationer och förvirring av L-
De mekanismer som ligger bakom Parkinsons sjukdom (patologin) inkluderar a-
I en tredimensionell modell över neurodegenerativa sjukdomar och demens visade Niels Andreasen ett samband mellan Vaskulär demens (VAD), Alzheimer (AD), Parkinsons sjukdom (PD) och Lewy Body demens (DLB). Vid symtom på demens finns det en flytande gränsdragning/övergång från en diagnos till en annan diagnos.
Symtom på demens vid Parkinson (PS) jämfört med Alzheimer:
PS mer dysexekutiv (sämre planerings-
PS mindre apraxi (svårighet att utföra vissa saker, till exempel tandborstning), afasi (språkstörning), agnosi (oförmåga att känna igen personer, föremål etc.)
PS har ”normal cued recall” (mindre variant på igenkänning, ledtråd)
Problemlösnings/koncentrationssvårigheter
Nedsatt simultankapacitet
Obs! Bradyfrenesi (förlångsamning av de psykiska funktionerna), pseudodemens.
Lewy Body demens-
Fortskridande kognitiv försämring som påverkar arbete och social funktion. Bristande uppmärksamhet
Fluktuerande kognition (förmåga att ta emot, bearbeta och förmedla information) och attention (uppmärksamhet).
Återkommande tydliga synhallucinationer
Falltendens
Parkinsonism
Lewy Body Demens har ett snabbt förlopp. Sjukdomen debuterar vid 55-
Utredning av Parkinson och demens
Hit hör en noggrann anamnes (sjukhistoria), ett neuropsykiatrisk status (neurologiskt och psykiatriskt status), ett somatiskt (kroppsligt) status och psykometrisk testning. I utredningen ingår laboratorieundersökningar i form av blodanalyser, hjärnavbildning och ryggmärgsprov.
– Det finns en tydig symtombild vid parkinsondemens och det finns bra läkemedel, till exempel Exelon (kolinesterashämmare) som är förstahandspreparat.
Forskningen fortsätter och vi får se vad framtiden för med sig, säger Niels Andreasen.
En risk vid behandling av Parkinsondemens är vårdslösa diagnoser, bristande utredningar och bristande individanpassning av medicineringen. Det finns ett samband mellan L-
Anders Starmark, med. mag. vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, visade på sambandet mellan hjärntrötthet och Parkinson.
-
Enligt Lars Rönnbäck och Elisabeth Hanson Göteborg, beror tröttheten på att gliacellerna (stödjecellerna) inte fungerar som de ska. Gliacellerna ser till att nervcellerna får bästa möjliga miljö för sitt jobb. Störningen orsakar ett brus i kontakten mellan nervcellerna som i sin tur kräver mer energi. Personer med Parkinson är mycket stresskänsliga och klarar inte att ha många bollar i luften. Banala händelser kan utlösa aggressivitet och emotionell instabilitet utlöser lätt gråt och skratt. Man kan också drabbas av överkänslighet för ljud och ljus och av alltför många intryck samtidigt.
Upp till 98 procent av hjärntrötta patienter upplever sömnstörningar och närmare hälften ökar sin sömn. En tredjedel kan uppleva så kallade parasomnier (olika typer av sömnstörningar), till exempel rubbningar av drömsömnen med våldsamma drömmar.
– Det finns idag ingen bra behandling av hjärntrötthet. Mycket låga doser av antidepressiva medel kan hjälpa mot de emotionella symtomen. Sömnproblemen kan avhjälpas med en insomningstablett, säger Anders Starmark.
Fysisk motion är en god hjälp. Det är viktigt att undvika stressande situationer och att ta pauser. Det är bra att ha en tyst mörk plats att dra sig tillbaka till för att vila, säger Anders Starmark.
RÄTTAT OCH KOMPLETTERAT AV ASTRID BORG
KORREKTURLÄST ÄV KRISTINA RILTON